Melinda Jansson

Varför användarupplevelse är viktigare än funktioner

Varför användarupplevelse är viktigare än funktioner

Detta är en sammanfattning från min talk på geek girl meet up Öresund.
Den är till för de som gick på den som vill ha en typ av minneslapp och för de som missade talk:en men har bett mig om en summering.

Läs och njut!

Så, varför är användarupplevelse viktigare än funktioner?

När datorer i hemmet var nytt så var tekniken inte avancerad nog att sätta användaren först och tekniken på andra plats, man var helt enkelt tvungen att jobba inom det som tekniken lät oss göra. Detta betydde många gånger att folk var tvungen att gå många besvärliga steg och allt var på datorns vilkor. Det var dessutom inte så många som använde datorer och därför gjorde det inte lika mycket att man var tvungen att kunna lite extra eller greja lite för att datorn skulle fungera, för användargruppen var intresserade och få.

Så här såg en Amiga ut en gång i tiden (klicka på bilderna för att se dem stora). Som vi kan se är det mesta svart eller blå/grå och det här med att kunna öppna och se en bild på en dator är en stor grej. Det här var inte en dator man satte sig ner vid och sedan kunde använda inom en 5 min, utan många gånger fick man antingen ha hjälp från någon som kunde sedan tidigare, eller leta efter en manual. Allt på den tiden var i och för sig nytt för de flesta och ville man bara använda dem till att spela spel, var inlärningskurvan inte lika brant som för de mer praktiska programmen.

Idag har vi kommit längre med tekniken och det finns ingen anledning till att låta tekniken fortsätta diktera hur datorupplevelsen borde vara. Idag är alla, från små barn till pensionärer, uppkopplade och har egen dator. Om man måste ta fram en handbok idag för att starta en dator, så har datortillverkaren misslyckats.

Ett program som är driven av funktioner och inte av behoven av de som ska använda produkten, blir svåranvänd. Desto fler funktioner du har, desto högre är risken att programmet blir svårnavigerat.

Interface:et som du kan se här ovan är ett bra exempel på när man låtit funktioner bli viktigare än användarupplevelsen (klicka på bilden för att se den större). På ett interface som den här är det fler saker som man kan göra fel, känna att de inte förstår och därav kräver den mer support för användarna för att programmet ska bli användbart.

Automagi

Idag har tekniken kommit mycket längre än den var när de första hemma PC skeppades ut i vårt land. Idag borde upplevelsen och designen stå först och tekniken vara underkastad till de behov och önskemål vi har, inte tvärtom. Allt som kan göras enklare för slutanvändaren, borde göras, dvs man borde ha så mycket automagi som man kan i en produkt. Något är automagiskt när den fyller i saker åt dig och bara fungerar, utan att du varken behövde be den göra det, eller behövde rätta det den gjorde. Som när en dator automatiskt hittar ett nätverk, kopplar upp sig och kanske ber dig om lösenord om det är första gången du är på det nätverket, istället för att du manuellt måste veta nätverkets namn för att söka efter det och manuellt knappa in DNS och IP på din dator. Ett annat exempel är när datorn kommer ihåg dina användarnamn och lösenord åt dig eller fyller i ditt namn och adress i adressfälten på hemsidor.

Varför är användarupplevelse så viktigt?

En produkt som är svåranvänd är svårare att sälja och har många fler omkostnader (mer support, högre inlärningströskel, längre inlärningstid osv.) än en lättanvänd produkt. Om en produkt har fler funktioner än vad du behöver, måst du leta mer efter funktionerna du behöver, bland alla de andra funktionerna. Därför borde man sträva mot så få funktioner man kan för att utföra det du behöver produkten för.

När folk ska använda en produkt, så bryr de sig egentligen inte om hur snabb en dator är, eller hur många funktioner den har. Folk vill veta vad de kan göra med produkten, vad de använder den till.

Folk köper inte tekniken, de köper vad de tror de kan uppleva med produkten eller vad produkten kan göra för dem. Marknadsförare har vetat detta länge och man behöver inte göra mer än ta en titt på reklam så ser man att det är just det man säljer produkterna med. Reklamen här ovanpå är för Ericsson Hot-line mobiler med Harry Hot-line figuren som visade alla spännande platser man kunde ringa från om man hade just deras telefon.

 

Två gamla Nokia reklamer, den ena visar att man har en karta i mobilen och försöker locka oss ut på äventyr, den andra berättar hur kul du kommer att ha med musik i mobilen. Inte nån av reklamerna berättar något tekniskt om mobilerna eller nån av de andra funktionerna mobilen har.

Köp en Amiga för att spela Zool på! Man skulle nästan kunna tro att detta var en reklam bara för Zool, men det är minst lika mycket en reklam för Amiga, fast den enbart syns i bakgrunden. Varför valde Amiga att göra reklam för sig på detta sättet? Jo, för att det intressanta med deras dator är inte vilken typ av processor den har eller vilken typ av grafikkort, utan vad man kan göra med den och i det här fallet, spela 1993 års super hit spel Zool.

Men, är inte funktionerna precis det man kan göra med en dator?

Om funktionerna är överflödiga och bara är i vägen eller gör datorn slö, så ger de ingen mervärde. När Standish Group testade program för sin “Chaos” undersökning 2002, fann de att 45% av ett programs funktioner aldrig används, 7% används alltid och 13% av funktionerna används ganska ofta.
Så med andra ord, all tid och kostnad att utveckla dessa 45% av funktionerna var onödiga och bortkastade pengar.
För varje funktion du kan identifiera på din önskelista som du faktiskt inte behöver, så har du tjänat in pengar och troligtvis gjort programmet lite lättare att använda.

Så vad kan man göra?

Det finns hjälp att få för att identifiera vilka funktioner man faktiskt behöver och vilka man bara vill ha. Interaktionsdesigners kan identifiera vilka funktioner som är nödvändiga och kommer att användas. De kan även hjälpa er designa eller bara fixa till användargränssnittet så att det är lätt att hitta, ser snyggt ut och skapar så lite problem som möjligt i längden. Interaktionsdesigners kan även gå djupare och se om det finns en bakomliggande anledning som kan avhjälpa ett problemet, utan att ni behöver investera stora belopp på en symptom.

En interaktionsdesigner är tränad att kunna tala med en beställare och omformulera deras behov till konkreta mål och funktioner. En programmerare är tränad att tänka i logikens svart och vitt, medan en beställare kan veta att de har vissa behov, men vet inte konkret vad de behöver eller vad de trodde de behöver kanske inte nödvändigtvis är vad de faktiskt behöver. En Interaktionsdesigner kan tala båda språken och hjälpa båda parterna hitta en lösning.

Desto tidigare i ett projekt du kopplar in en interaktionsdesigner desto mer pengar kommer du att spara. Då de flesta interaktionsdesigners även är användbarhets experter (usability experter) skickas de ofta in i mitten av ett projekt eller i slutet av ett projekt, när skadan redan är skedd, för att försöka rädda projekt. Tyvärr finns det ofta inte så mycket man kan göra i det skedet utom skadekontroll. Om en interaktionsdesigner är med i projektet från ett mycket tidigt skede blir projektet billigare (ni kan identifiera alla funktioner som faktiskt inte behövs, mindre resurser krävs), men slutprodukten blir även bättre då den är bättre designad.

Vad kan jag göra själv?

Ditt projekt är kanske inte så stort, eller så har du helt enkelt inte råd att betala för någon som sitter med dig några långa stunder. Det finns ingen anledning till att du inte kan försöka förbättra användarupplevelsen för det. Om du bara har en liten budget eller ett litet projekt, så kan du kontakta en interaktionsdesigner och be dem kolla igenom projektet i början och ge dig råd, en så kallad expertutvärdering. En expertutvärdering behöver inte ta mer än nån timme om projektet är litet och du får feedback du direkt kan använda.

Om projektet inte är stort nog för att motivera en expertutvärdering, kan du även ta fram hela listan på funktioner och skriv på ett papper två spalter med orden “Bra att ha” och “måste ha” längst upp. Var stenhård med din lista med funktioner och skriv upp dem på pappret, under den rubrik de verkligen hör hemma. Sällan är alla funktionerna på listan “måste ha” funktioner och när du väl har en lista över “bra att ha” funktionerna, så är det lättare att ta bort saker som faktiskt inte behövs.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *